Hur tjock måste en
•
Yttervägg – konstruktion, material och skikt
Bärförmåga
Ytterväggen kan vara både bärande och avskiljande eller endast avskiljande. En bärande yttervägg måste kunna bära hela husets tyngd. Oavsett om en yttervägg är bärande eller inte ska den alltid stå emot tyngden från vinden och sin egen tyngd. I en murad vägg eller en timrad vägg är hela väggen bärande. Men i modernare hus är det vanligare att väggens bärkaft sitter på insidan av väggen.
Värmeisolering
Hur vi bygger hus i Sverige skiljer sig en del från hur man bygger hus i varmare länder. Här uppe i Norden har vi ett omväxlande klimat med starka vindar, regn och snö, och det kan vara mycket kallt. Men kraven på en yttervägg skiljer sig även inom landets gränser. I södra och mellersta Sverige räcker det med 200 – 250 millimeters isolering medan det i norra Sverige krävs isolering på cirka 300 – 350 millimeter. Vilken typ av fasad huset har påverkar också ytterväggens isolerande egenskaper. Murade väggar av lättklinker muras
•
Hur tjock betongplatta ska du ha?
Armeringens funktion i plattan
Armeringsmattornas funktion i gjutningen av en betongplatta är enkel. Tryckhållfastheten i betongplattan är mycket högre än draghållfastheten.
Armeringsmattornas funktion är således att ta omhand om spänningarna som uppstår inne i husgrunden och fördela dem över betongplattan. Därmed fördelas lasterna och risken för sprickor minskar.
Stora mängder armering i betongplattan – speciellt där det är högre laster ex hörnen
Armeringsmattor utgör ofta den stora volymen av stål i en betongplatta. Till det används även armeringsjärn som används för flera konstruktionsdelar i betongplattan. Bland annat i hörnen av betongplattan där spänningarna är höga i kantbalkenMontering av armeringen
Armering
•
Konstruktionstjocklekar
Uppskattningen kan vara överslagsmässig, men gärna tilltagen i överkant eftersom det är lättare att i ett senare skede minska en tjocklek än att öka den.
Uppgifterna i tabellen kan användas i normala träbyggnader. Om särskilda krav gäller för värmeisolering eller om ovanliga bärande system ska användas bör man i ett tidigt skede ta fram motsvarande relevanta uppgifter.
| Tjocklekar hos träkonstruktioner | |
| Konstruktion | Ungefärlig tjocklek mm |
| Yttertak, värmeisolerat | 400–500 |
| Yttertak, oisolerat | 150 |
| Industritak | 250 |
| Vindsbjälklag | 400 |
| Yttervägg med träpanel | 300 |
| Yttervägg med fasadmurverk | 400 |
| Mellanvägg, bärande | 150 |
| Mellanvägg, rumsskiljande | 100 |
| Mellanvägg, (lägenhetsskiljande), dubbelvägg | 200–300 |
| Mellanbjälklag | 300 |
| Mellanbjälklag, ljudisolerande, lägenhetsskiljande | 350–550 |
| Bottenbjälklag | 300 |
| Bottenbjälklag, oisolerat | 350 |
Tabell 1. Konstruktionstjocklekar hos träkonstruktioner.