Hur många forskare jobbar
•
Senast uppdaterad: 2024-09-16
Det blir allt vanligare att ta en forskarexamen i Sverige. År 2023 hade drygt 1,1 procent av befolkningen äldre än 25 år genomgått en forskarutbildning. Det är mer än en fördubbling jämfört med nivåerna vid 90-talets början.
Den högsta examen man kan ta i Sverige är en doktorsexamen vilken man avlägger efter en forskarutbildning. Idag är det drygt 1,1 procent av befolkningen äldre än 25 år som har en doktorsexamen. Det motsvarar cirka 90 000 personer.
Antalet personer med forskarutbildning har ökat för varje år sedan 1990. Den dåvarande regeringen hade som mål att dubbla antalet forskarexamina till år 2000. Under 90-talet expanderade också högskolesektorn, vilket ökade behovet av forskarutbildade. När expansionen avtog efter år 2000 ökade utbudet av personer med doktorsexamen på den ordinarie arbetsmarknaden.
2018 gjorde Högskoleverket en analys av etableringen av forskarutbildade, examinerade mellan 1998 och 2012, på den svenska arbetsmarknaden. Bl
•
Svensk forskning i siffror
Finansiering av forskning och utveckling kan ses ur två perspektiv: fördelat per finansiär (figurens ovankant) eller fördelat på de som utför forskningen (figurens nederkant). Här visas den finansiella volymen i miljarder kronor, liksom flödena i det svenska FoU-systemet år 2021. Källa: Forskningsbarometern 2023.
Så mycket statliga medel går till forskning
För 2023 beräknas 46,8 miljarder kronor av statsbudgeten att gå till FoU. Detta motsvarar 3,7 procent av de totala anslagen och 0,7 procent av BNP. Andelen FoU-anslag i procent av BNP har varit i stort sett oförändrad sedan 2015.
Ungefär 70 procent av FoU-anslagen går till allmänvetenskaplig utveckling, medan cirka 30 procent går till olika socioekonomiska ändamål som exempelvis transporter, industriell verksamhet, eller försvar.
Riktade satsningar från regeringen
Regeringen avsätter ibland öronmärkta pengar till forskningsområden som bedöms som särskilt viktiga. Det är myndigheterna, däribland Ve
•
Tre av tio universitetslärare och forskare arbetar deltid
I en rapport från Eurydike, nätverket av europeiska utbildningsministerier, om akademikers arbetsvillkor i Europa finns uppgifter om andelen deltidsanställningar vid lärosätena i olika länder. Skillnaderna är häpnadsväckande.
I vissa länder är deltider i akademin obefintliga eller mycket sällsynta, som i Grekland, Frankrike, Italien, Polen och Rumänien.
Det finns också utbildningssystem där mellan 60 och 80 procent av akademikerna arbetar deltid, som i Tyskland, Lettland, Litauen, Österrike, Slovenien och Schweiz. Övriga europeiska länder ligger mellan de två extremerna.
– I de mycket stora variationerna döljer sig säkert ett generellt mönster för de olika länderna som inte är specifikt för högskolan, säger Ulf Hedbjörk, utredare och ansvarig för Eurydike Sverige.
Vad döljer sig bakom siffrorna?
Andelen deltidsanställda i Sverige är 28,7 procent, en med europeiska mått måttlig siffra. Men vid Universitetslärarens ru