Hur många norrmän stred
•
Norge under andra världskriget
Norge under andra världskriget behandlar i första hand perioden 1940–1945, då landet var ockuperat av tyska trupper. Vid krigsutbrottet den 1 september 1939 förklarade sig Norge neutralt. Detta till trots invaderades landet 9 april 1940 av Tyskland, och efter två månaders strider tvingades den norska försvarsmakten lägga ner sina vapen. Den tyska ockupationen av Norge avslutades först i samband med Tysklands kapitulation i andra världskriget den 8 maj 1945.
Militär beredskap
[redigera | redigera wikitext]Norges försvar hade under mellankrigstiden blivit eftersatt. De värnpliktigas grundutbildning i armén omfattade högst 84 dagar, vilket inte utnyttjades fullt ut. Repetitionsövningar förekom ej, vilket innebar att några övningar i större sammansatta fältförband inte kunde utföras. Den lägsta graden av förstärkt beredskap benämndes Neutralitetsvakt och omfattade flottan samt sex reducerade brigader. Full mobilisering skulle kräva kompletterande
•
Stupade norska soldater förs hem
UppdateradPublicerad
Kvarlevorna efter närmare 130 norrmän som stupade i strider längs den finskryska gränsen 1944 har börjat identifieras och sändas hem till Norge.
Norrmännen var frivilliga som stred på tyskarnas sida och tillhörde en fjälljägarbataljon ur Waffen-SS som utplånades i strider med sovjetiska styrkor 1944.
Kvarlevorna har påträffats på två höjdsträckningar i gränsområdet. Det pågår omfattande plundring av personer som samlar på krigsklenoder och arbetet sker under tidspress, skriver den norska nyhetsbyrån NTB.
Uppdaterad
Publicerad
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.
•
Skandinavien var viktigt för SS-rekryteringen
Den nazistiska utmaningen 1933–1945 var mycket mer än enbart ett tyskt projekt. Till stora delar var detta barbari internationellt. Särskilt syns det i rekryteringen av frivilliga till Waffen-SS, nazismens politiserade elitförband i ökända svarta uniformer. SS-chefen Heinrich Himmler ville samla Europa i förintelsekrig mot ”rasfienderna” och rekryterade frivilliga från alla möjliga länder – inte minst Skandinavien.
Nu ger världens mest ansedda vetenskapliga förlag Oxford University Press ut en spännande forskarantologi om Waffen-SS:s europeiska icke-tyska styrkor; The Waffen-SS: A European History, redigerad av Jochen Böhler och Robert Gewarth. Glädjande marginalanteckning är att två framstående svenska historiker medverkar: Matthew Kott och Mats Deland.
Norden intressant
Bokens styrka är dubbel. Dels ger den en skarp historisk redogörelse för hur rekryteringen till Waffen-SS gick till och hur de internationella förbanden fungerade