Hur många släkte av

•

Släkte

I biologisk systematik är ett släkte (synonym: genus, pluralis: genera) en grupp inom en familj. Släkte är alltså ett snävare begrepp än familj, vilket kan vara lite förvirrande eftersom det oftast uppfattas tvärtom när det gäller släkt och familj hos människor. Ett släkte består av en eller flera arter. De släkten som endast består av en enda art kallas ibland monotypiska.^[1]

I det tvådeladevetenskapliga namnet på en art är den första delen släktets namn. Ett exempel på ett släkte är granar (genus Picea), som i sin tur innehåller ett antal arter, däribland rödgran (Picea abies), vitgran (Picea glauca), svartgran (Picea mariana) och sitkagran (Picea sitchensis). Namn på släkten inleds alltid med stor bokstav, medan artepitetet alltid har liten begynnelsebokstav.

Kursivering

[redigera | redigera wikitext]

Namn på släkten och arter ska alltid kursiveras: det är praxis inom all biologisk nomenklatur. Detsamma gäller namn på taxon med ännu lägre taxo

•

Stor variation i hur många släktingar svenskar har

Forskning på släktnätverk kräver mycket stora datamaterial – något som finns i Sverige. Den aktuella studien inkluderar alla svenskfödda personer som bodde i Sverige 2018. Foto: Doug Olson/Mostphotos

Släktingar spelar ofta en viktig roll i människors liv. Familjemedlemmar som kusiner, mormödrar och farbröder utgör en del av individens sociala nätverk och bidrar ofta med betydande stöd, med allt från barnomsorg till socialt umgänge och finansiell hjälp.

I en ny studie i tidskriften Demography har Martin Kolk och en grupp forskare vid Stockholms universitet för första gången dokumenterat hur många släktingar svenskar har.

Martin Kolk. Foto: Leila Zoubir/Stockholms universitet

– Det har saknats kunskap om hur många släktingar personer har i moderna samhällen, och den informationen har aldrig tidigare samlats in för en hel befolkning. Det har inte funnits tydliga svar på frågor som hur många kusiner man har i

•

Att dela in och sortera djur är lite mer avancerat än att bara hålla reda på släkte och art. Totalt finns det åtta steg för att dela in och sortera alla organismer. Dessutom ett antal över- och undergrupper som inte tas upp här. Vanligtvis kallas detta för systematik. Att klassificera djur innebär att bestämma vilka grupper de tillhör och att bestämma dess latinska namn.

Bilden ovan liknar organismernas indelning med ett mappsystem på en dator. I den första indelning finns det bara tre alternativ. För varje nivå (mapp) nedåt finns många nya nivåer där organismer är mer noggrant indelade. Sista steget är på artnivå vilket innebär 1,5 miljoner olika ”mappar”. Nedan så går jag igenom nivåerna.

Domän – Det finns 3 övergripande domäner. Bakterier, arkebakterier och eukaryota. De två första saknar cellkärna och det krävs mikroskop för att se dem. I den sista gruppen finns allt levande med cellkärna.

Rike – Det är oklart