Hur svårt växer
•
Ända sedan jag flyttade in här har jag drömt om en trädgård. Blommor, blad, färger, former. Jag kan se mig själv som gumma under äppelträdet när jag insuper trädgårdens prakt och ana stoltheten i att ha lyckats med det jag drömde om. Och jag är en bit på väg, mot både gumma och blommande trädgård.
I senaste klippet från trädgården visade jag hur de nya bäddarna i blivande blomsterträdgården tar form och förvandlas till jord genom en enkel metod där jag använder en typ av täckodling. Se klippet längst ner i inlägget. Eftersom klippet i första hand visar hur bäddarna ser ut år från år gör jag en sammanfattning här av hur jag gått till väga när jag anlagt bäddarna. Alla bäddar görs enligt samma princip men materialet som används varierar beroende på vad jag har hunnit samla på mig vid tillfället.
1. Bäddens form markeras på gräsmattan/markytan. Jag använder gärna en trasig vattenslang som mall, den är lätt att göra de böljande former jag vill ha. Raka kanter kan göras efter
•
Träden växer snabbare
En femtioårig tall är cirka två meter högre än en jämnårig tall på 1980-talet. Och jämfört med 1950-talet är dagens femtioåring ytterliga två meter högre.
Förändrad skogsskötsel, ett varmare klimat, kvävenedfall och mer koldioxid i luften är några av många förklaringar, enligt forskarna Björn Elfving och Alex Appiya Mensah vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).
Deras studie över perioden 1983 – 2020 presenteras i ett faktablad från SLU.
Där framkommer att femtioåriga träd i genomsnitt var sex centimeter högre för varje år. En tall med 50 årsringar i brösthöjd var 16,5 meter hög 1983 medan en lika gammal tall var 18,25 meter år 2020. Motsvarande siffror för gran var 16,4 och 18 meter.
Men detta gäller alltså endast höjden. Den genomsnittliga grundytetillväxten är oförändrad. Kombinationen ger träd som är högre och slankare.
Björn Elfving och Alex Appiya Mensah har följt upp en tidigare studie av perioden 1953 – 1996, baserad på SLU Riksskogsta
•
Guide till att plantera träd
Det som kan vara bättre än att plantera nya träd skulle i sådana fall vara att låta träd som redan finns på platsen stå kvar eftersom äldre träd lagrar ännu mer kol och innehåller ännu större biologisk mångfald. Inte minst inhemska trädarter, som hittas vilt i Sverige, gynnar många andra arter genom att skapa livsmiljöer, erbjuda mat i form av blomning eller bär och skydd mot rovdjur. Träd lagrar också väldigt mycket kol och skapar ett behagligare lokalt klimat och minskar risken för extrema temperaturer. Dessutom är alla löv som tappas om våren en utmärkt ingrediens i täckodling, jordfabriker och komposter.
Men vilka träd ska man välja om man vill ha något som växer snabbt? Eller kanske ett som tål framtidens allt vanligare torrperioder och översvämningar? En som vet mycket om det är Henrik Sjöman, vetenskaplig intendent på Göteborgs botaniska trädgård och expert på träd och buskar i Odla med P1.
Annons
Det behövs träd som kl