Hur uppstod östersjön
•
Andrej, vår ryske kollega, kommer springande in i fikarummet. I handen bär han en utskrift från maskinen som analyserar DNA: ”Det är något konstigt med de här proverna. De flesta är likadana. Så ska det ju inte se ut!”
En spännande upptäckt inom forskningen är ofta resultat av något som först verkar fel. Vi trodde att den genetiska analysen hade gått snett, men i stället hade vi hittat en helt ny tångart i Östersjön. Händelsen speglar nyttan av att forskare med olika kompetenser samarbetar, i det här fallet genetiker och ekologer. Sedan några år driver vi ett tvärvetenskapligt forskningsprogram, där vi försöker ta reda på vad genetisk mångfald har för betydelse för Östersjöns ekosystem. Är djur och växter i detta innanhav genetiskt annorlunda än i Atlanten, och spelar det i så fall någon roll för hur vi ska hantera dem?
### Omväxlande historia
Östersjöns historia är kort och dramatisk. Efter den senaste istiden växlade Östersjön snabbt från insjö till havsvik, till in
•
Östersjön – vårt unika innanhav
Förorenat, överexploaterat och döende. Ord som ofta används i beskrivningen av vårt unika innanhav. Men Östersjön är så mycket mer. Det är ett unikt ekosystem, ett semestermål, en arbetsplats och ett vackert och älskat hav.
En blandning av sött och salt
Vattnet i Östersjön är bräckt – en blandning av söt- och saltvatten. Havet är världens näst största brackvattenhav efter Svarta Havet. Salthalten i dess ytvatten minskar från söder till norr, från 10 promille (tusendelar) i Öresund till 2-3 promille i Bottenviken. I världshaven är salthalten cirka 35 promille.
Saltvatten strömmar in i Östersjön från Nordsjön via Öresund och Stora och Lilla Bält. Samtidigt rinner stora mängder sötvatten in via älvar och floder runt kusterna. Ett överskott av sött vatten strömmar söderut längs ytan och pressas ut i Kattegatt. Denna motström tillsammans med de trånga och grunda passagerna genom Bälten och Öresund gör det svårt för saltvatten att komma in. Det är främ
•
Östersjöns utvecklingshistoria
Mellan det som idag är Sverige och Finland finns en sänka, Östersjösänkan, som omväxlande varit fylld med salt-, brack- eller sötvatten, allteftersom avsmältning, landhöjning och havsnivåändringar öppnat eller stängt förbindelser till världshaven. Tidsgränserna som ges mellan de olika faserna är ungefärliga (och delvis omstridda).
Eemhavet 130 000–115 000 f.Kr.
[redigera | redigera wikitext]Eemhavet kallas det hav som under Eem-interglacialen för 130 000–115 000 år sedan antas ha omgivit Skandinavien-Finland som en stor ö. Eemhavet upptog Östersjösänkan med breda förbindelser över Själland till Nordsjön och troligen även över Karelen med Vita havet och Norra ishavet.
Baltiska issjön 13 000–9 500 f.Kr.
[redigera | redigera wikitext]Baltiska issjön var en stor färskvattensjö och en föregångare till Östersjön. Den skapades då inlandsisen i den senaste skandinaviska istiden, Weichsel, gradvis började at