Hur kan våtmarker minska
•
Vad är övergödning och hur kan våtmarker bromsa upp den?
Övergödning uppstår när det släpps ut mer gödande näringsämnen än vad mark och vattendrag kan hantera. Näringsämnena, kväve och fosfor i det här fallet, läcker främst ut från enskilda avlopp som inte uppfyller dagens krav, otäta avloppsledningar och gödsel på åkrar. Andra, mindre näringskällor är industrier, skogsbruk, biltrafik och orenat dagvatten.
I vår region är nederbörden större än avdunstningen på årsbasis med ett relativt stort överskott mellan höst och vår. Därför blir det en avrinning från åkermark, och näringsämnen som finns naturligt i marken eller som tillförts via gödsling kan lakas ur och leda till övergödning av vattendrag och hav.
Den ökade näringstillförseln i sjön göder alger, vilket i sin tur orsakar syrebrist på botten och gör det svårt för bottenlevande växter och fiskar att leva.
Ett sätt att minska urlakningens negativa effekter är att placera våtmarker och dammar i odlingslandskapet och på så vis
•
Våtmarker har stor potential att motverka brunifiering och övergödning på lokal och regional nivå. På så sätt kan de bidra till bättre vattenkvalitet och större biologisk mångfald. I sin avhandling betonar Anna Borgström vikten av uppföljning för att säkerställa att våtmarker ger förväntad effekt.
Våtmarker lyfts ofta fram som en hållbar lösning på flera olika samhällsproblem. De kan gynna biologisk mångfald, minska övergödning och lagra kol.
-Det är bra att vi anlägger våtmarker, eftersom vi behöver mer vatten i landskapet. Samtidigt är det viktigt att följa upp våtmarkerna för att säkerställa att de gör den nytta vi räknar med, säger Anna Borgström.
I drygt fyra år har hon studerat våtmarkers effekt på brunifiering och övergödning. Resultatet presenterar hon i en doktorsavhandling.
-I den största delstudien följde jag upp nio våtmarker under 18 månader för att se hur de reducerar fosfor, kväve och organiskt kol och vattenfärg.
En majoritet av våtmarkerna ligger i Vattenrike
•
Multifunktionella våtmarker – realitet eller utopi?
Våtmarker står högt på den politiska agendan, både nationellt och inom EU, och återvätning av landskapet ses som en naturbaserad lösning på en rad samhällsproblem. Återvätning sker antingen genom restaurering av marker där det historiskt funnits en våtmark, eller genom nyanläggning på annan mark.
Men flera frågor måste beaktas för att få största möjliga effekt. Denna policy brief beskriver fördelar och utmaningar med att återväta jordbrukslandskapet och lyfter behovet av ett landskapsperspektiv.
I texten används återvätning som en övergripande term för ambitionen att öka mängden våtmarker i landskapet.
Rekommendationer
• Gynna en mångfald av våtmarkstyper med olika egenskaper för uppfyllande av multipla mål. En våtmark kan inte optimeras för att gynna alla ekosystemtjänster.
• Skapa mångfald av våtmarker genom olika placering, utformning och skötsel för olika huvudsyften.
• Planera för skötsel, så att