Hur såg vardagslivet


  • Romarriket män
  • Vad åt romarna
  • Romarriket religion
  • hur såg vardagslivet
  • Vardagsliv i romarriket

    Om SO-rummet

    SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges mest välsorterade webbplats för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.

    Webbplatsen ger dig snabb och enkel tillgång till flera tusen ämnestexter och pedagogiska filmer samt tusentals SO-länkar som kan användas i undervisningen och skolarbeten.

    SO-rummet riktar sig i första hand till elever och lärare på mellanstadiet (åk 5-6), högstadiet och gymnasiet, men även till högskole- och universitetsstuderande samt alla andra som är intresserade av de fyra SO-ämnena.

    Syftet med SO-rummet är att förenkla arbetet i skolan för elever och lärare, dels genom SO-rummets egna material i olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla bra och fria SO-resurser som finns utspridda på Internet på ett och samma ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.

    Läs om vilka som står bakom webbplatsen

    Livet på landet och i staden under medeltiden

    Kategori

    Bild: SO-rummet.se

    De flesta av medeltidens människor bodde i byar på landsbygden där de livnärde sig på jordbruk. "Hemvändande jägare", målning av Pieter Bruegel d.ä. från 1565.

    Nästan alla bodde på landsbygden

    Nästan alla människor som levde på medeltiden var bönder. Det var ett jordbrukssamhälle där den politiska centralmakten (staten) var svag. I Europa bodde omkring nio tiondelar av befolkningen på landsbygden och sysslade med jordbruk. Men det fanns också andra sociala skikt i det medeltida feodalsamhället.

    Medeltidens samhällsklasser

    I det feodala samhället fanns inte mycket pengar. Människor levde mest på det de själva producerade och bytte varor med varandra.

    Nästan alla bodde på landsbygden

    Nästan alla människor som levde på medeltiden var bönder. Det var ett jordbrukssamhälle där den politiska centralmakten (staten) var svag. I Europa bodde omkring nio tiondelar av befolkningen på landsbygden och

    Vad innebar skolvägen för barns vardagsliv?

    Innan skolskjutsarna infördes på landsbygden fick barnen gå till skolan, i alla väder. Många barn gick 3–4 km till skolan, andra upp till en mil. Bilden visar barn på hemväg från skolan i Bjurbäcken, Värmland. Foto: N. Keyland 1912/Nordiska museet


    – Hur barn tar sig till skolan är något som ofta diskuteras i dag. Ska barnen gå själva eller får de skjuts av föräldrarna? Som historiska geografer tyckte vi att det var intressant att undersöka hur barns skolvägar har sett ut tidigare och hur samhället har sett på den frågan, det kan ge en historisk bakgrund och vara intressant att koppla an till i dagens diskussioner, säger Annika Strandin Pers, forskare i kulturgeografi, som tillsammans med kulturgeograferna Maja Lagerqvist och Annika Björklund arbetar med ett forskningsprojekt om just barns skolvägar i ett historiskt perspektiv: ”Skolvägens historiska geografi, barnens intåg i väglandskapet efter allmänna folkskolans inf