Hur många olika pilspets
•
Spetsar
Spetsar är det som gör pilen!
Vi säljer en rad olika spetsar till varierande skaft och material.
En tyngre spets påverkar pilen så att den böjer sig mer, vi brukar kalla det att den får en mjukare spine, dessutom påverkas pilens balanspunkt så att den hamnar närmare spetsen.
Normalt brukar man hålla balanspunkten(Front Of Center : F.O.C)
8-12% framför mitten på pilen. (10-15% på pilar avsedda för jakt)
AMO-Standard F.O.C. balance formel:
F.O.C. % = 100 x (A-L/2)
L
L=Pilens längd från nockskåran till slutet på skaftet.
A=Längden från botten på nockskåran till den punkt där den kompletta pilen balanserar.
Olika design på spetsen ger en påverkan på luftmotståndet-areodynamiken...
En väldigt trubbig spets ger ett högre luftmotstånd som ger en pil som faller snabbare mot marken på längre avstå
•
Norvik. Nyhetsbrev 4: Pilar och spetskompetens
Vid undersökningen i Norvik dyker det upp en hel del intressanta fynd och en fyndkategori vi vill beröra lite närmare rör pilspetsarna i skiffer. Hittills har vi hittat omkring 25 föremål i skiffer, varav ett femtontal tämligen säkert kan definieras som pilspetsar (samt en trolig spjutspets). Detta får anses vara relativt många, vilket kanske kan bero på att vi undersöker 100 % av kulturlagret på boplatsen – något som det sällan ges möjlighet att göra vid undersökningar av gropkeramiska boplatser.
Skiffer förekommer inte naturligt på Södertörn eller ens i Södermanland. De närmaste förekomsterna påträffas i västra Västmanland (t.ex. vid Grythyttan) och i Närke. Skiffer finns också på ett flertal håll i Norrland och vid stenåldersboplatser norr om Mälaren är dessa spetsar också vanligare än vid de sydligare boplatserna.
Medan vi har sett omfattande spår av yxtillverkning i Norvik så lyser däremot spåren efter tillverkni • Det är skillnad på pil- och spjutspetsar. Det är typ av båge, spetsarnas och skaftens längd som avgör om spetsen används till pilspets eller spjutspets, om spetsen är alltför tung blir den svår att använda som pilspets. Spetsar kan se ut på många olika sätt. De kan vara slagna eller slipade och i varierande material och senare tider användes spetsar av järn. Pilarna var även gjorda i ben, horn och trä, men dessa har ofta inte bevarats till i dag. De kan vara tunna, tjocka, långa eller kortare med tånge, mothakar eller helt utan. Slipade spetsar är ofta av skiffer eller kvartsit. Slagna spetsar är tillverkade i kvarts eller kvartsit. Under äldre stenålder tillverkades ofta pilspetsarna av ett avslag där spetsen har bearbetats med mindre slag s.k. retuscher. Under senare perioder blir slipade och flathuggna spetsar vanligare. Under en period av drygt 1000 år, från omkring 500 f.Kr. och fram till 1000 talet e.Kr. övergick människorna till att bruka metall. Undersökta
Focus Laponia