Hur väljs ledamöterna
•
Riksdag och regering
Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026, 2030 och så vidare. Valdagen infaller alltid på den andra söndagen i september.
Alla svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta i riksdagsvalet. Förenklat gäller att de politiska partier som har flest mandat (platser) i riksdagen (majoriteten av de 349 platserna) bildar regering.
Regeringen styr landet men granskas av riksdagen.
Riksdag
När riksdagen samlas för första gången efter ett val väljer ledamöterna talman och vice talmän (posterna kan innehas av både kvinnor och män).
Talmannen leder riksdagens arbete och kammarens sammanträden. Talmannen får inte delta i debatterna eller rösta när olika ärenden ska avgöras. Vid en eventuell regeringsbildning är det talmannen som leder förhandlingarna och lägger fram ett förslag för riksdagen om godkännandet.
Riksdagsledamöterna fattar tusentals beslut varje år. Naturligtvis kan ingen riksdagsledamot sät
•
Så styrs kommunen
Förtroendevalda (politiker) och fritidspolitiker
Kommunerna styrs genom direktvalda politiska församlingar, så kallade kommunfullmäktige. Dessutom finns det politiska uppdrag inom kommunstyrelser, i olika nämnder och utskott. Det finns drygt 38 000 förtroendevalda i landets 290 kommuner. Merparten, 97 procent, är fritidspolitiker och sköter därmed sina uppdrag vid sidan av arbete eller studier.
Medborgarna väljer politiker till kommunfullmäktige
Vart fjärde år väljer medborgarna politiker till kommunfullmäktige. Valet sker samtidigt som valet till riksdagen. För att få rösta i kommunalvalet ska man dels:
- ha fyllt 18 år senast på valdagen
dels uppfylla något av villkoren att man är:
- svensk medborgare som är folkbokförd i kommunen
- medborgare i någon av EU:s medlemsstater, Norge eller Island som man har varit folkbokförd i Sverige i minst 30 dagar
- medborgare utanför EU som har varit folkbokförd i Sverige i minst tre år
Den som får rösta till kommunen kan
•
Ledamöter och ersättare
Ersättare
Ersättare är en person som står på tur att bli invald till ledamot ifall att en ledamot skulle avgå under mandatperioden.
För varje ledamot ska lika många ersättare utses som partiet fått mandat. Men det ska alltid utses minst tre ersättare även om partiet fått färre mandat än tre. En ersättare kan vara ersättare för flera ledamöter.
I första hand utses kandidater som klarat spärren för personröster till ersättare. Beräkningarna går då till på samma sätt som när ledamöter utses på personröster, se ovan.
I andra hand utses den kandidat som står precis efter den valda ledamoten på listan. Det är vanligast att ersättare utses på detta sätt, eftersom de kandidater som klarat spärren för personröster oftast redan blivit ledamöter.
Räkneexempel - hur ledamöter och ersättare utses
Parti X hade vid valet två listor med kandidater, nummer 00100 och nummer 00200.
Parti X fick sammanlagt 410 röster. Detta gav tre mandat.
Rösterna fördelade sig på de t