Hur ofta får vildsvin
•
Vildsvin
- Artikeln ger övergripande information om vildsvinet, för specifik information om det svenska beståndet se Vildsvin i Sverige. För andra betydelser se Vildsvin (olika betydelser).
Vildsvin (Sus scrofa) är ett partåigt hovdjur vars ursprungliga utbredningsområde sträckte sig från västra Europa till Sydostasien. Vildsvinet introducerades sedan i Nordamerika, Sydamerika, Australien och på många öar och har därför idag en nästan världsvid utbredning. Tamsvinet är den domesticerade formen av vildsvin.[2]
Vild eller tam
[redigera | redigera wikitext]Globalt är definitionen av ett vildsvin på många platser flytande då det rör sig om samma art som tamsvin, även kallad gris. Tamsvin blir lätt förvildade, och vilda och tama svin runt om i världen parar sig med varandra och får avkomma. Indelningen grundar sig därför ofta på var populationen finns och vad man känner till om dess historia. Exempelvis kallas de vilda svinen på Nya Zeeland för Captain Cookers då de ans
•
Så förökar sig vildsvin
Påverkar varandras brunst
Från studier på både vildsvin och tamsvin vet man att det inom en grupp av hondjur förekommer något som kallas för brunstsynkronisering. Det innebär att hondjuren i den lilla gruppen påverkar varandra så att de brunstar ungefär samtidigt.
Brunstsynkronisering innebär inte att alla hondjur i trakten brunstar samtidigt.
Den innebär heller inte att om man skjuter ledarsuggan så kommer alla andra att börja brunsta på olika tider av året. Skjuter man en ledarsugga under hösten eller vintern, då den största andelen av vildsvinen skjuts, så har det marginell effekt gällande brunsten på övriga hondjur i gruppen. Vid den tiden är de redan på väg in i brunst, brunstar eller är dräktiga.
Dräktiga fyra månader
Dräktighetstiden är mellan 115 och 120 dagar, det vill säga ungefär fyra månader. Normalt betäcks en sugga under hösten och föder under tidig vår. Efter grisning följer en period då suggan ger di till sina kultingar.
Un
•
Tolv myter om vildsvin och vildsvinsjakt
1. Vildsvin kan föda tre kullar per år.
Det är fysiologiskt omöjligt. Dräktighetstiden är 115–120 dagar. Efter grisning diar kultingarna, då kan suggan inte komma i brunst och bli dräktig på nytt. En sugga som mist sin kull kan däremot brunsta om och få en ny kull ganska snabbt.
2. Jägarna skjuter knappt några vildsvin.
Det fälls idag fler vildsvin än älgar i Sverige. Jaktsäsongen 2017/2018 sköts det 114.831 vildsvin och 84.0758 älgar.
3. Avledningsutfodring i skogen skyddar inte odlad gröda från att ätas av vildsvin.
I områden där utfodring sker blir det fodret viktig föda. Den har visat sig utgöra majoriteten av innehållet i magsäcken hos undersökta svin i Sverige. Därför kan utfodring i viss mån användas för att skydda grödor.
4. Vildsvin är farliga för människor.
De flesta som vistas i skog och mark får aldrig se ett vildsvin, de är skygga djur och drar sig undan. Att vildsvin