Hur var månen när
•
Hur gammal är egentligen månen?
Månens ålder är något som många forskare försökt lista ut och debatten har varit het i flera år. Nu har Melanie Barboni, forskare på UCLA inom bland annat planet och rymdvetenskap, kommit fram till att det går att fastslå en minimumålder på månen.
Den 11 januari i år publicerade Barboni och hennes forskarteam en studie som visar att månen är äldre än vad forskare tidigare trott. Studien baseras på en analys gjord på mineraler från månen, även kallade zirkoner, som transporterades till jorden år 1971 av Apollo 14. Enligt Kevin McKeen, professor i geokemi och kosmokemi samt medförfattare till studien, är mineraler som zirkoner naturens bästa klockor.
Månen bildades under en våldsam kollision mellan den tidiga jorden och forna planeten Theia. Man tror att Theia var lika stor som Mars och att månen är en restdel av det som blev kvar av Theia från kollisionen. Barbonis nya teori pekar på att denna kollision ägde rum för åtminstone 4,51 miljard
•
Månen
| Månen | |
| Beteckningar | |
|---|---|
| Alternativnamn | Luna |
| Omloppsbana | |
| Apoapsis | 405 696 km 0,0027 AE |
| Periapsis | 363 104 km 0,0024 AE |
| Banmedelradie | 384 400 km 0,00255 AE |
| Excentricitet | 0,0554 |
| Siderisk omloppstid | 27,32166155 dygn |
| Synodisk omloppstid | 29,53 dygn [1] |
| Medelomloppshastighet | 0,968–1,082 km/s Medelvärde: 1,022 km/s |
| Inklination | 18,30°–28,60° mot jordens ekvatorsplan 5,145° mot ekliptikan[1] |
| Måne till | Jorden |
| Fysikaliska data | |
| Avplattning | 0,0012 [1] |
| Medelradie | 1 737,4 km [1] |
| Ekvatorradie | 1 738,1 km [1] |
| Polradie | 1 736,0 km [1] |
| Area | 3,793 × 107 km² |
| Volym | 2,1968 × 1010 km³[1] |
| Massa | 0,07346 × 1024 kg (1,23 % av jordens massa)[1] |
| Medeldensitet | 3 344 kg/m³[1] |
| Ytgravitation (ekvatorn) | 1,62 m/s²[1] |
| Flykthastighet | 2,38 km/s |
| Axellutning | 1,5424° |
| Albedo | 0,12 |
| Yttemperatur | Min: 40 K (–233 °C) Medel: 250 K (–23 °C) Max: 396 K (123 °C) |
| • När går månen upp?Månen rör sig cirka 13 grader österut varje dag, jämfört med den bakomliggande stjärnhimlen. Detta för med sig att månen går upp cirka 50 minuter senare dag för dag. Men detta kan variera under året, eftersom månen inte rör sig med en konstant hastighet och eftersom att månens omloppsbana är vinklad cirka fem grader jämfört med jordens. På norra halvklotet varierar tidsskillnaden mest i mars. Det beror på att vinkeln mellan månens omloppsbana och jordens horisont är som brantast då. I september är vinkeln mindre och tidsskillnaden när månen går upp en dag, jämfört med en annan, blir mindre. Den fas som månen befinner sig i kan också säga oss något om vilken tid månen går upp. Det beror på att månens fas är ett resultat av vinkeln i förhållande till solen. Fullmånen, som inträffar när månen befinner sig 180 grader bort från solen, går upp när solen går ner i väster. När månen befinner sig i första kvarteret, 90 grader bort från solen, kommer den att gå upp över | |