Hur påverkar kalk naturen
•
Kalkning
Strukturkalkning av lerjordar
En god markstruktur är grunden för en väl fungerande odlingsjord. Att strukturkalka är ett sätt att förbättra och stabilisera markstrukturen på lerjordar. En bra markstruktur förbättrar också jordens näringshållande och vattenhållande förmåga och gör att jorden blir mer lättbearbetad och torkar upp snabbare. Den kan också minska fosforförlusterna från fältet.
Strukturkalkning fungerar bara på lerjordar. Det ska vara mark med god bärighet och du bör köra när det är möjligt att bruka ner kalken på ett bra sätt. Om du har en dålig dränering är det bättre att vänta tills du har åtgärdat den.
Strukturkalkning ska göras vid bra väderlek, låg markfuktighet och hög marktemperatur. En bra tid för kalkning är när jorden redan har en god struktur, till exempel i augusti efter en tidig skördad höstgröda (till exempel raps) eller vallbrott. En snabb och noggrann inblandning i jorden är viktigt för att få en bra effekt. Du bör köra två eller flera gånger
•
Kalkning och andra motåtgärder
Kalkningen har minskat
Nedfallet av försurande sulfat över Sverige har minskat med över 80 procent under de senaste 25 åren. Antalet försurade vatten har därför minskat och kalkning har kunnat avslutas i många vatten. Även kalkanvändningen har kunnat reduceras.
År 2022 spreds knappt 93 878 ton vilket är en minskning med cirka 50 procent sedan början av 2000-talet. För närvarande sprids kalk i cirka 4 500 sjöar vilket innebär att ungefär hälften av landets försurningspåverkade sjöar kalkas.
Dessutom omfattas cirka 8 800 kilometer vattendrag av pågående kalkning för att motverka försurningsskador på djurlivet.
De största kalkmängderna sprids i Götaland och västra Svealand där skogsmarkens motståndskraft mot försurning är starkt nedsatt till följd av stort historiskt nedfallet av försurande ämnen. I Värmland och Västra Götaland sprids mest kalk, drygt en tredjedel av de totala volymerna.
I den nationella planen för kalkning 2011-2015 Pdf, 3.3 MB. b
•
Kalcium (Ca2+) är tillsammans med magnesium (Mg2+), natrium (Na+) och kalium (K+) de positiva joner som har högst halt i grundvattnet. Tillsammans kallas de ofta baskatjoner. De tillförs grundvattnet genom vittring av berggrunden men även genom nederbördens innehåll av havssalter och genom inträngning av saltvatten, antingen i strandnära lägen vid kusten eller genom påverkan av relikt saltvatten. Kalcium och magnesium utgör tillsammans vattnets totalhårdhet.
Kalcium ingår i många hushålls- och industrikemikalier.
Kartorna visar en generaliserad bild av grundvattenkvaliteten. I stora delar av Sverige är det ont om data, vilket ger större osäkerheter i kartbilden. Detta markeras på kartan med svagare färg. Områden som ligger inom tre kilometer från närmaste provtagningspunkt är markerade med starkare färg.
Läs mer på sidan Vad vi