Hur påverkar sänkta
•
Ekonomi
Rörlig ränta:
De flesta svenska hushåll har rörlig bolåneränta, eller tremånadersränta för att vara helt korrekt. När Riksbanken nu sänkt sin styrränta med 0,50 procentenheter brukar bolånebankerna följa med i stort sett hela vägen ner.
För miljonlånet innebär det att räntekostnaderna sjunker med lite över 400 kronor per månad. Efter det skattemässiga ränteavdraget blir effekten omkring 300 kronor lägre ränteutgifter.
Med samma matematik faller exempelvis ett rörligt tremiljonerslån med närmare tusen kronor i kostnader efter ränteavdrag.
Bunden ränta:
De bundna räntorna styrs mer av det allmänna ränteläget, räntor på obligationsmarknaderna, som i sin tur styrs av framför allt förväntningar på inflationen på lite sikt.
De bundna bolåneräntorna ligger för närvarande en bra bit under de rörliga, omkring en procentenhet. Men om ett år ungefär spår bedömarna att Riksbanken har sänkt styrräntan med ytterligare närmare en procentenhet – vilket därmed, om prognoserna slår in,
•
Riksbankens räntebesked – nu sänks styrräntan
Den 29 januari 2025 meddelade Riksbanken att de sänker styrräntan med 0,25 procentenheter till 2,25 procent. Beslutet om styrräntan tillämpas från och med den 5 februari.
Viktiga datum för räntebesked 2025
Här har vi sammanställt viktiga datum för räntebesked under 2025 från Riksbanken i Sverige, Europeiska centralbanken (ECB) i Eurozonen och Federal Reserve (Fed) i USA.
Källa: riksbanken.se, ecb.europa.eu, federalreserve.gov (fr 2024-11-30)
Vad är styrränta och hur fungerar den?
Styrräntan sätts av Riksbanken och är den ränta som en bank kan låna eller placera till i Riksbanken. Styrräntan fungerar som ett slags verktyg för att påverka inflationen och den svenska ekonomin. Genom att höja eller sänka styrräntan påverkas andra räntor i landet, vilket i sin tur styr hushållens och företagens konsumtion, sparande och investeringar.
En låg styrränta innebär lägre lånekostnader och mindre incitament att spara, vilket ökar konsumtion
•
Forskare: Därför tjänar alla på sänkta skatter för rika
DET SVENSKA SKATTETRYCKET
Kritiker menar att höginkomsttagare gynnas på bekostnad av andra i regeringens budget. Men skatteforskaren Håkan Selin menar att debatten saknar intellektuell höjd och missar en viktig poäng. ”De sänkta skatterna kan öka den totala skattebasen så pass mycket att det blir mer resurser att fördela till alla, även låginkomsttagare”, säger han till TN.
Publicerad:
Uppdaterad:
Efter att regeringen presenterade skattesänkningar i budgeten har debatten gått varm. Udden har riktats mot höginkomsttagare som pekats ut som särskilt gynnade. ”Ett hån mot vanligt folk”, sa Mikael Damberg (S) och syftade på att avtrappningen av jobbskatteavdraget nu slopas. Men Håkan Selin, forskare på IFAU, menar att debatten i många fall saknar intellektuell höjd.
– Diskussionen tenderar att bli väldigt endimensionell. Man tittar helt mekaniskt på att skatterna sänks för höginkomsttagare, men pratar väldigt lite om att