Hur mätte man förr
•
Tidmätningens historia
.
Tidmätningens historia är lika lång som den mänskliga civilisationens. I tusentals år har olika ur, kalendrar och andra tekniska hjälpmedel använts för att utföra tideräkning, det vill säga mätatidsintervall eller bestämma aktuell astronomisk tidsperiod. Tidiga exempel på tillämpningar var att förutsäga mörkrets inbrott, att planera sådd och skörd, att komma ihåg högtider och att navigera. Det nuvarande sexagesimala talsystemet, som delar upp tidsintervall i 60 lika stora delar, uppfanns av sumererna och har använts för mätning av tid i cirka 4 000 år. Det forntida Egypten delade upp dagen i två 12-timmarsperioder och använde stora obelisker för att följa solens position. De utvecklade också vattenuret, som troligen först användes i Amun-Res tempelkomplex i Karnak i Egypten och senare även i det antika Grekland. Grekerna använde ofta egypternas vattenur, som de kallade klepsydra. Den kinesiska Shangdynastin tros ha använt vattenuren vid ungef
•
Tum, aln och fot är välkända äldre mått som utgick från människokroppen. Men det har funnits fler, som definierats utifrån våra fysiska förmågor. Ett stenkast, som i dag betyder ”en bit bort”, var på medeltiden 50 steg. Det motsvarade cirka 45 meter, eftersom ett steg var 90 cm, eller en halv aln. Allt var mycket ungefärligt – rikslikare kom inte förrän på 1600-talet.
Det fanns flera andra liknande mått. Till exempel var ett spjutkast 35–40 meter, medan det är oklart hur långt ett yxkast var. De nämns från 1300-talet och fanns i åtminstone två varianter, kast med bålyxa eller kastyxa.
Ett pilskott avsåg hur långt man kunde skjuta en pil med båge, 200–300 meter. Som tumregel kunde man ha en tiondels fjärdingsväg, eller 267 meter.
För längre avstånd användes bet, rast och pusthåll, vilka angav hur långt en person kunde ta sig till fots eller häst utan att vila. Här avgjorde framkomligheten avståndet och det fanns många raster och sorters mil. En fjällmil och en skogsmil var betydli
•
Gamla svenska mått
Detta är en sammanställning över olika sorters gamla svenska mått. För många av måtten i listan anges i artiklarna värden som är resultat av måttreformer genomförda på 1600-talet, och det är dessa som vanligen i andra sammanhang åsyftas när man talar om "gamla svenska mått". "Gamla svenska mått" ska alltså inte uppfattas som "äldsta kända" eller något liknande. Måttenheterna användes också i nuvarande Finland eftersom området var en integrerad del av det svenska riket.
Det förekommer många regionala måttenheter, med mer eller mindre bestämd koppling. Vissa enheter var uppenbarligen beroende på vilken yrkesgrupp som begagnade sig av dem.
Vid olika tillfällen i historien, har gjorts försök att standardisera måttsystemen, såväl nationellt som internationellt, oftast med föga framgång, även inom länderna. Det nuvarande systemet, metersystemet, med mått som meter, kubikmeter och kilogram, beslutades i Sverige 1875, och infördes 1879 -- 88. Fortfarand