Hur många parkeringar har
•
Trots att forskningen är tydlig – tillgången till parkering påverkar trafiken och därmed utsläppen – så möter många kommuner motstånd när parkeringar tas bort. Men det går att göra förändringar även inom känsliga policyområden.
På pappret ser det enkelt ut. Transportsektorns utsläpp ska minska radikalt redan till 2030 och forskare är överens – färre parkeringar kan både minska biltrafiken och ge rum för annat, till exempel bostäder. Men i många av landets kommuner är parkeringsplatser fortfarande ett kontroversiellt område och politiker undviker att fatta impopulära beslut.
– Regleringen av parkering är ett viktigt instrument i kommunernas verktygslåda när de ska styra om mot ett mer hållbart samhälle. Men fortfarande är många samhällen uppbyggda kring bilen, säger Jens Alm, forskare vid Statens väg- och transportinstitut, VTI.
I ett nytt forskningsprojekt ska han och hans kollegor undersöka hur svenska kommuner arbetar med parkeringar, och hur det arbetet ser ut i förhållande ti
•
Hur många fler laddare kan det bli? – Här är nya kraven på svenska parkeringar
Det finns sedan 2021 krav på att alla nybyggda parkeringar och alla nya bostadshus med tillhörande parkering ska ha så kallad ledningsinfrastruktur – det vill säga att man ska ha dragit kablar som kan strömförsörja ett visst antal laddpunkter, beroende på storlek på parkeringen.
Men från och med årsskiftet 2025 så gäller kraven på laddinfrastruktur, och faktiska laddpunkter, också för befintliga parkeringar som hör till så kallade ”lokalbyggnader”. Det kan vara en skola, en idrottshall, ett köpcentrum eller en stor arbetsplats – och handlar om lejonparten av Sveriges alla större parkeringar.
Ändringarna i Plan- och bygglagen är en direkt följd av 2018 års EU-direktiv om energieffektivisering av byggnader.
- Kraven om laddstolpe ska vara uppfyllda senast den 1 januari 2025. De retroaktiva kraven innebär följande:
- Uppvärmda byggnader som inte är bostadshus och som har fler än 20 parkeringsplatser i by
•
Parkeringsnorm
En parkeringsnorm är en kommuns regelverk för hur bilparkering ska ordnas vid ny- eller ombyggnation. Den anges vanligen som antal bilplatser per lägenhet, per anställd, eller per kvadratmeter byggnadsyta. Detta ger ett minsta antal parkeringsplatser som krävs för bygglov. I svenska kommuner förekommer inte parkeringsnormer som anger en övre gräns för antalet parkeringsplatser, men parkering kan begränsas i enskilda fall genom bestämmelser i detaljplanen.[förtydliga]
Om parkeringstalet för bostäder är 1 så krävs minst en parkeringsplats per bostad. Om parkeringstalet för bil är lägre än 1 så förutsätts att flera hushåll inte har egen bil. Detta förekommer framförallt i flerbostadshus med god tillgång till kollektivtrafik. I Sverige blir det allt vanligare med parkeringsnormer som väger in olika faktorer och med normer för cykelparkering.
Parkeringsnormer tillkom under nittonhundratalet för att se till att trafiken till nya hus inte skulle konkurr