Hur gamla är alperna
•
Andra bergskedjor och högplatåer bildas huvudsakligen genom förtjockning och vertikal upphöjning av jordskorpan, utan någon deformation och hopveckning. Det gäller t.ex. den tibetanska högplatån, även den tillkommen som en effekt av Indiens kollision med Asien, eller Colorado-platån i sydvästra USA. Uppsprickning av en kontinent kan också föregås av en upphöjning av jordskorpan i det aktuella området. Högplatåerna i Östafrika, t.ex. i Etiopien, har uppkommit genom en upphöjning knuten till den uppsprickning av den Afrikanska plattan som sker längs den Östafrikanska riftdalen. I detta område finns ju också höga isolerade bergstoppar som är aktiva vulkaner, såsom Mount Kenya och Kilimandjaro. Mindre bergsryggar och höjdpartier kan bildas när ett berggrundsblock, en horst, mellan två förkastningar skjuts uppåt. Exempel i Sverige är Skånes åsar och Omberg vid Vättern.
Äldre bergskedjor
Den Skandinaviska fjällkedjan bildades för ca 400 miljoner år sedan när en föregångare till våra d
•
Pyrenéerna
| Pyrenéerna (Los Pirineos Les Pyrénées Els Pirineus Pirinioak Auñamendiak) | |
| Bergskedja | |
Centrala Pyrenéerna sett från toppen av Pic du Midi de Bigorre | |
| Land | Andorra Frankrike Spanien |
|---|---|
Pyrenéerna | |
Pyrenéerna (spanska: Los Pirineos, franska: Les Pyrénées, katalanska: Els Pirineus, baskiska: Pirinioak el. Auñamendiak), är en bergskedja i sydvästra Europa. Den utgör gräns mellan Frankrike och Spanien. Andorra ligger helt i Pyrenéerna.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Bergskedjan sägs ha fått sitt namn efter Pyrene som i den grekiska mytologin var dotter till kung Bebryx.
Geografi och geologi
[redigera | redigera wikitext]Pyrenéernas längd är omkring 435 kilometer. Den sträcker sig i öst-västlig riktning från Biscayabukten till Costa Brava. Dess bredd går upp till 130 kilometer. Bergstrakten begränsas i norr av det Akvitanska bäckenet och i syd av Ebroflodens dalgång.[1] Pyrenéerna är liksom Al
•
Alperna
Alperna är Europas yngsta, högsta och mest tätbefolkade bergskedja. Från den fransk-italienska gränsen nära Medelhavet, böjer sig Alperna österut till Wien i Österrike, och löper som en gigantisk ryggrad genom Centraleuropa. Alperna utgör större delen av Schweiz, hela Liechtenstein, och delar av Frankrike, Tyskland, Österrike, Italien, Monaco och Slovenien. För omkring 44 miljoner år sedan kolliderade två av jordskorpans plattor, den afrikanska och den eurasiska kontinentalplattan. Smält sten vällde upp och skapade så småningom Alpernas toppar.
Den högsta toppen är Mont Blanc i Frankrike, som är 4 807 meter hög. På grund av bergskedjans höga höjd får Alperna mycket snö. Ibland rasar en snömassa nerför bergssidan och blir till en lavin. Snön på bergstopparna kan packas ihop till is. När isen långsamt glider ner längs berget kallas det en glaciär.
Högst uppe på Alpernas höga toppar kan nästan ingenting växa. Precis nedanför snögränsen, sträcker sig sluttande änga