Amfetamin hur känns det


  • Amfetamin har både inom forskning och i populärkultur ofta beskrivits som en drog med en stark koppling till sexuella aktiviteter.
  • Amfetamin används oftast som tabletter eller kapslar.
  • Bland de centralstimulerande läkemedlen räknas i första hand amfetamin, dexamfetamin, metamfetamin och metylfenidat.
  • amfetamin hur känns det
  • Hur är ett Amfetamin-rus?

    Amfetamin ger effekten att en brukare känner sig stark och livskraftig, upplever ett ökat självförtroende, skärpta sinnesintryck och får ett minskat behov av sömn och mat.

    Brukare kan få idén om att de förstår hur allting hänger ihop och de tycker sig förstå livets mening. Hämningar försvinner och de kan få ett ökat begär efter sex. Vanligt är att de tar amfetamin under flera dygn i ett sträck – utan avbrott för sömn. Efter en intensiv period brukar de sedan sova i flera dygn.

    Avtändning – besvär

    Avtändning från amfetamin och metamfetamin kan vara oerhört tufft och smärtsamt med svåra abstinens (besvär som man får när man slutar ta en drog och kroppen har ett begär efter den).

    Avtändningen från amfetamin kan pågå länge och missbrukaren blir ofta orolig och rastlös. När det går ur kroppen kan de falla i djup sömn som varar i flera dygn. Missbrukaren kan även bli aggressiv, misstänksam, deprimerade och känna ett starkt drogsug.

    Amfetamin

    Amfetamin är en kemiskt framställd drog. Drogen påverkar det centrala nervsystem och beteendet hos den som använder det. Amfetamin används oftast som tabletter eller kapslar. Drogen förekommer även som pulver som sniffas eller sväljs inlindat i papper, eller löses i vätska som injiceras med spruta.

    Amfetamin, en centralstimulerande drog

    Amfetamin finns inte naturligt i växtriket. Det är en kemiskt framställd drog, andra ord för det är att det är en syntetisk drog. Eftersom amfetamin påverkar det centrala nervsystemet tillhör det gruppen droger som kallas för centralstimulantia (1).

    Amfetaminets historia – idag

    Amfetamin producerades för första gången år 1887. Först användes det som medicin mot astma eftersom det vidgar luftrören.

    På 1930-talet började amfetamin också användas som medicin mot nästäppa, depression och narkolepsi. Men det användes också som ”lugnande” till barn med utåtagerande beteenden av typen som senare kom att kallas ADHD.

    När amfetamin bl

    Amfetamin

    Sammanfattning

    Centralstimulerande medel med indirekt sympatomimetisk verkan. Amfetamin frisätter flera katekolaminer, framför allt dopamin och noradrenalin men i hög dos även signifikanta mängder serotonin. Amfetamin blockerar dessutom återupptaget av katekolaminer. Vid måttliga doser ses mydriasis, psykomotorisk oro, takykardi och högt blodtryck. Vid större doser tillkommer kraftig hyperaktivitet, hallucinationer, muskelryckningar, tremor, dehydrering, förvirring, kramper, hypertermi och medvetslöshet. Cirkulatoriska effekter som ventrikulära arytmier, hypertensiv kris, kärlspasm, stroke och angina pectoris kan tillstöta. Behandlingen är symtomatisk, särskilt viktig är sedering med bensodiazepiner, riklig vätsketillförsel samt febernedsättande åtgärder.

    Symtom / fynd

    Vid måttliga doser ses mydriasis, psykomotorisk oro, hyperventilation, feber, takykardi och högt blodtryck.

    Vid större doser tillkommer kraftig hyperaktivitet, agitation, muskulär rigiditet, hallucinati