Hur farliga är kärnvapen
•
Kärnvapen
Kärnvapen är en typ av vapen vars sprängladdning får sin energi från fission, eller från olika kombinationer av fission och fusion, av atomkärnor. Detta skiljer dem från konventionella vapen, vars sprängladdningar får sin energi från kemiska processer.
Kärnvapen finns i varianter från de minsta med sprängkraft som inte är mycket större än de största konventionella bomberna, till enormt kraftfulla konstruktioner som kan utplåna allt inom en radie på flera kilometer. Kärnvapen transporteras vanligen till målet med bombplan eller ballistiska robotar, men även artilleripjäser, kryssningsrobotar och minor med kärnladdningar finns. Många kärnvapen har provsprängts men endast två har använts i en väpnad konflikt: Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki (Little Boy och Fat Man) sprängdes mot slutet av andra världskriget i augusti 1945 på order av USA:s president Harry S. Truman. Den som använder kärnvapen i en väpnad konflikt bedriver kärnvapenkrig.
Olika namn
[redi•
Svar på vanliga frågor om kärnvapen
Hur många länder har kärnvapen?
”Det finns fem stater som enligt internationella avtal har rätt till kärnvapen: USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien. Men vi vet att Indien, Pakistan och Nordkorea har testat kärnvapen. Israel tros också ha det, något som landet varken förnekar eller bekräftar.”.
Det finns strategiska och taktiska kärnvapen. Vad är skillnaden?
”Det finns ingen heltäckande definition. Men grovt sett är strategiska vapen de som går att skjuta från en kontinent till en annan, och som fungerar avskräckande genom att visa att ’vi kan alltid nå er’. För USA:s och Rysslands del omfattas dessa vapen av bilaterala överenskommelser. Taktiska vapen är vapen som kan användas i vanliga vapensystem, där konventionella stridsspetsar byts ut mot kärnstridsspetsar.”.
Hur verkningsfulla är kärnvapen?
”En sprängkraft på kiloton motsvarar sprängkraften hos 1 000 ton vanligt sprängämne. En kärnvapenladdning vara på upp till flera hun
•
Vi säger nej till kärnvapen!
FN:s medlemsstater har förhandlat fram ett avtal om förbud mot kärnvapen. Men Sverige har inte skrivit under. Detta trots att dagens kärnvapen är farligare än någonsin. Styrkan i moderna kärnvapen är många gånger starkare än de atombomber som fälldes över Hiroshima och Nagasaki för över 70 år sedan. Kärnvapen är ett hot mot hela mänskligheten och vår planet. De humanitära konsekvenserna av ett nytt kärnvapenkrig går inte att överblicka. Att Sverige står upp mot kärnvapen och för nedrustning är därför viktigare än någonsin. FN-avtalet sätter press på kärnvapenstaterna och påminner dem om deras nedrustningslöften.
Vi har höjt våra röster mot kärnvapen under många år och flitigt debatterat frågan. Ett exempel är en debattartikel i januari 2021. I vårt remissvar till regeringens utredning skriver vi om vikten av att Sverige undertecknar och ratificerar kärnvapenkonventionen. Under sommaren 2019 meddelade regeringen att Sverige inte kommer att skriva und