Hur är norges politik
•
Norges statsskick
| Den här artikeln innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2021-11) Motivering: Vad hände med den tänkta grundlagsändringen efter valet 2009? Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Norge är en konstitutionell monarki med en parlamentariskt utsedd regering. Statschefens uppgifter inom det politiska systemet är främst ceremoniella. Den norska grundlagen från 1814 ger statschefen rätten att självständigt utnämna sin regering men sedan 1884, då parlamentarism infördes i Stortinget, har det blivit så att statsministern måste ha stöd i Stortinget. Formellt sett kan statschefen utnämna vem han vill som statsråd i regeringen men i praktiken utnämns statsråd efter förslag från statsministern.
Det norska parlamentet, Stortinget, består av 169 ledamöter från år 2005, valda från de 19 fylkena. Valsystemet är proportionellt med val vart fjärde år (och utan möjlighet
•
Norge – Inrikespolitik och författning
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Kongeriket Norge/ Konungariket Norge
- Statsskick
- monarki, enhetsstat
- Statschef
- kung Harald V (1991–)
- Regeringschef
- statsminister Jonas Gahr Støre (2021–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Arbeiderpartiet 48, Høyre 36, Senterpartiet 28, Fremskrittspartiet 21, Sosialistisk Venstreparti 13, Venstre 8, Rødt 8, Kristelig Folkeparti 3, Miljøpartiet De grønne 3, Pasientfokus 1 (2021)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Arbeiderpartiet 55, Høyre 48, Fremskrittspartiet 29, Kristelig Folkeparti 10, Senterpartiet 10, Venstre 9, Sosialistisk Venstreparti 7, Miljøpartiet De Grønne 1 (2017)
- Valdeltagande
- 77 procent i stortingsvalet 2021
•
Norge har en förmögenhetsskatt som tas ut med 1,1 procent på nettoförmögenheter över 1,7 miljoner norska kronor. Förmögenhetsskatten har skruvats upp under Jonas Gahr Støres rödgröna regering samtidigt som man höjt skatten på utdelning och tagit bort tidigare möjligheter att reducera den tillgångsmassa som beskattas. Den samlade effekten av skatteförändringarna har blivit att den effektiva skatten fördubblades för vissa under år 2022. Detta resulterade, som väntat, i att många valde att lämna Norge.
Att vara dumsnål är att fatta beslut styrda av snålhet, trots att de är mer kostsamma än ett klokt agerande hade varit. Den norska regeringen har de senaste åren låtit skattepolitiken präglas av vad som närmast får beskrivas som dumsnålhetens kusin – dumgirigheten. Man har fattat beslut styrda av girighet, trots att de är mer kostsamma än ett klokt agerande hade varit.
Förra året rapporterade norska Dagens Näringsliv att 65 förmögna norrmän lämnat landet på grund av den förda skatte